Argazkia: Labayru Fundazioa
trastocar Es
1 vb., vb. prnl. Alterar o cambiar
aldatu, bihurtu, beste(lako)tu, nahastau/nahastatu, nahastu, nahasi, hankaz | azpiko(a)z gora ipini (expr.; tb. con jarri y parau/paratu); // sólo [vb.] -(r)i aldatu | bihurtu eragin.
Las formas causativas se crean añadiendo a la raíz verbal -arazo/-arazi, y tb. en vizc. -azo al participio.
Aquel imprevisto trastocó todos mis planes: Ezusteko hark asmo guztiak aldatu zizkidan.
Si incluimos un día más de fiesta, el calendario laboral se trastocará: Jaiegun bat gehiago hartu ezkero, hankaz gora parauko jaku beharreko egutegia.
2 vb., vb. prnl. Perturbar mentalmente
zoratu, erotu, zorobilatu, -(r)i burua nahastau/nahastatu | nahasi | nahastu; turbar asaldatu, azorau/azoratu; // sólo [vb.] -(r)i burutik eragin, -(r)i zoratu | erotu eragin; sólo [vb. prnl.] burua galdu, burutik jota | eginda egon.
La impresión fue tal que acabó por trastocarse: Burua galdu eban, inpresinoa hain izan zan handia ze. (bizk)
Esa te va a trastocar con sus tonterías: Horrek zoratu eragingo dizu bere lelokeriekin. (bat)