Argazkia: Labayru Fundazioa
distinguir Es
1 vb. Diferenciar
desbardindu/desberdindu, bereizi.
No distingue a sus hermanos gemelos: Ez ditu bere anaia bikiak bereizten.
2 vb. Percibir
ikusi, begiztau/begiztatu, sumatu, nabaritu, bereizi (diferenciar), samartu (barruntar).
Sin gafas no distingo bien lo que pone: Antioju barik ez dot ondo ikusten zer ipinten dauen.
3 vb. Conceder un privilegio
-(r)i emon/eman, saritu/sari(zta)tu.
Le distinguieron con un premio: Sari bat emon eutsien; saritu egin eben.
4 vb. prnl. Destacar
nabarmendu, nagusitu, gailendu, gailurtu, goiartu, oilartu (col.; fig.), nagusi izan (predominar), burua agertu | erakutsi | atera (ref. sólo a pers.).
Se distingue por su elegancia: Daukan dotoretasunak nabarmentzen du.