Argazkia: Labayru Fundazioa
lengua Es
1 s.f. En anatomía
mihin/mihi, mingain.
Lengua de culebras: Lantzeta, eztena, miztoa.
En jerigonza: Txanbela.
En cuanto la profesora empezó a regañarlo, el niño le sacó la lengua: Andereñoa agirika hasi orduko umeak mihina atera eutsan.
2 s.f. Cosa que tiene forma de este órgano
mihin/mihi.
Lengua de tierra: Lur-mihina/-mihia.
Lengua de fuego: Suzko mihina/mihia.
3 s.f. Idioma o lenguaje
hizkuntza, mintzaira, ele (neol.), -era/-ara (sufijo para crear el idioma).
Lengua vasca: Euskera/euskara.
Lengua castellana: Erdera/erdara.
Lengua alemana: Alemanera.
Lengua nativa: Jaiotizkuntza.
sin idioma
4 s.f. Variedad lingüística
berbeta, berbaera, hizkera, berba(modu), berbakune, mintzamolde, mintzaira.
sin habla
5 s.f. En una campana
mihin/mihi, ezkilamihin/ezkilamihi, gingil, joalmihi.