Argazkia: Labayru Fundazioa
perturbar Es
1 vb. Alterar el orden o desarrollo normal de algo
(bazterrak) nahastau/nahastatu | endredau/endredatu | nahasi, eten, turdidu.
Perturbar la paz: Bakea hausi/hautsi | kendu.
El profesor nos ha expulsado por perturbar el orden de la clase: Irakasleak bazterrak nahastetan ibili garala-ta, etxera bota gaitu.
Dicen que cenar demasiado perturba el sueño: Afaltzeko lar jateak loa eteten ei dau.
2 vb. Intranquilizar o desasosegar
larritu, estutu, artegau/artegatu, arduratu, -(r)i ardurea emon/-(r)i ardura eman, kezkatu (preocupar), asaldatu, aztorau/aztoratu, artega ipini, estu eta larri ipini (expr.).
Últimamente son muchos los temas que me perturban: Aspaldion makinatxo bat burukominek ipinten nabe artega.
Me perturba pensar que no voy a poder pagar la casa: Etxea ordaindu ezin izango dodala pentsatzeak larritu egiten nau.
sin inquietar
3 vb., vb. prnl. Trastornar la mente
(erdi-)zoratu | erotu, nahastau/nahastatu, zorobilatu, txotxolotu (atolondrar), nahasi; // sólo [vb.] -(r)i burutik eragin; sólo [vb. prnl.] burua galdu, (burutik) jota egon | ibili.
Se perturbó con la repentina muerte de su hija: Burua galdu eban alabearen bapateko heriotzea dala-ta.
Los maltratos sufridos en la infancia lo perturbaron: Txikitan jasandako tratu txarrek burutik eragin eutsien.