Argazkia: Labayru Fundazioa
desierto -ta Es
1 adj. Despoblado
jente bako/jende(rik) gabe, huts (vacío), soil, hil(da) (muerto); // sólo [adv.] hutsik.
Casa desierta: Etxe hutsa.
La calle está desierta: Kalea hutsik dago.
2 adj. Ref. a plazas, sin adjudicar
emon barik/eman gabe, bete | esleitu barik/gabe, hutsik.
El tercer premio quedó desierto: Hirugarren saria emon barik lotu zan.
3 s.m. En geología
(basa)mortu, desertu, eremu, padu, etze, lekaro (neol.).
esr No hagas cuando fueres por el desierto lo que no fuere hermoso en la calle: Ze eikek maortutik hoanean, eder ez danik kalean.