Argazkia: Labayru Fundazioa
salvaje Es
1 adj. Ref. a animal, que no es doméstico
basati, basazi, hezibako/hezigabe, uzarka, ohil, basa- (baso en composición); arisco uzu/izu, haize, uzakatx/izukaitz, uxaka; ref. a animales salvajes basatien, piztien, basapiztien.
Animales salvajes: Basapiztiak, animalia basatiak.
Me parece esa una costumbre salvaje que debería desaparecer de entre nosotros: Basapiztien usua dugu hori, nire iritziz, eta beraz, ez geniokeela luzaroagoan eutsi behar uste dut.
A mí me encantan los caballos salvajes: Zaldi basatiak ikaragarri atsegin ditut.
2 adj. Ref. a plantas, que es silvestre
basati, basa- (baso en composición).
3 adj., s. (fig.) (Persona) que está sin civilizar
basati, basatu(ta), hezibako/hezigabe, zurkatx/zurkaitz, hezgai, basakristau, basotar; // sólo [adv.] gizarteratu barik/gabe, zibilizau barik/zibilizatu gabe.
Ese chico es tan salvaje que parece que está sin civilizar: Mutil horrek hezi barik dagoala emoten dau, hain da basatia!
4 adj., s. (col.) (Persona o pueblo) primitivo
lehor, zakar(tsu), oies, motz (serio), trakets, trauskil, dangel, taket, troko, matxalen (sólo fem.).
5 adj., s. (col.) (Persona) cruel o inhumana
bihozbako/bihozgabe, (bihotz) gogor, anker, kruel/krudel, errukibako/errukigabe, bihotz-baltz/-beltz, anker, gizabako/gizagabe, gupidagabe.
Eres un salvaje, no te importan los sentimientos de los demás: Sano bihozgabea zara, ez dizute besteen sentimenduak ardura.