Argazkia: Labayru Fundazioa
arazotu Eu
1 ad. da, ad. dau
ocuparse, estar atareado, preocuparse.
Alabea ezkontzen jakola-ta, arazotuta dabil dana atontzen: Se le casa la hija y está ocupado preparando todo. (bizk)
Itxiozu bakean, bere gauzakaz arazotuta dago eta: Déjala en paz, que está atareada con sus cosas. (bizk)
sin arduratu
2 ad. da, ad. dau
inquietar(se), alborotar(se), sublevar(se).
Abereak arazotzen diranean kargu hartu behar jake: Cuando los animales se inquietan hay que ocuparse de ellos. (bizk)
Herria hainbat bider arazotu eta asaldatu da bidegabekeriaren kontra: El pueblo se ha sublevado y rebelado muchas veces contra la injusticia. (bat)
sin asaldatu