Argazkia: Labayru Fundazioa
itsu Eu
1 iz.
Itsuak oso belarri zolia izaten dabe.
Gazte-gaztetan geratu zan itsu.
Hazelako parea itsuari argi egiteko: ¡Qué listos!
esr Itsuak nahi luke bertzeak ere itsu liren: Mal de muchos, remedio de tontos. (A. Oihenart, Prov. 287)
sin itsurik
2 iz., adj.
cerrado -da, sin agujeros; muy oscuro; espeso -sa.
Gela itsua: Aposento sin ventana ni luz.
Zaldar itsua: Divieso cerrado, sin orificios.
Zulo itsua: Agujero cerrado cuyo fondo no se ve.
Oihan itsua: Bosque espeso.
Laino itsua: Niebla cerrada.
Hortz itsua: Muela ciega.
Heste itsua: Intestino ciego.
Landara itsua: Planta que no da renuevos.
Gure etxeak aurrea itsua dauka.
esr Ogia begitsua eta gaztaia itsua: El pan ojoso y el queso ciego.
3 adj. (irud.)
ciego -ga, ofuscado -da.
Arrazoi hain argiak ulertzen ez dituena itsu garbia da.
4 adj.
aficionado en extremo.
Ardozale itsua da.
sin gartsu (bizk)/kartsu (bat), sutsu